DIGITALT RAPPORTSLÄPP FÖR MEDIA OCH ALLMÄNHET
Tystade och bortglömda: Människorättsutmaningar för de nationella minoriteter Sverige glömde
MÅNDAGEN 28 APRIL, 15.00 – 16.00, MICROSOFT TEAMS

Sverige granskas den 5 maj i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Inför granskningen bjuder Minoritetslyftet, Sverigefinska ungdomsförbundet och det tornedalska ungdomsförbundet Met Nuoret in media, civilsamhälle och allmänhet till en genomgång och digitalt rapportsläpp om människorättssituationen för de nationella minoriteterna sverigefinnar samt tornedalingar, kväner och lantalaiset. Rapportorganisationerna samtalar om nuläget för minoriteternas mänskliga rättigheter samt går igenom rapportens rekommendationerna till Sverige. I slutet finns möjlighet att ställa frågor. Evenemanget sker digitalt och du anmäler dig längre ned.
Evenemanget sker i samverkan med Sensus studieförbund och Fonden för mänskliga rättigheter.
Snabblänkar
Om du vill ha en snabbväg ⤴
Bakgrundsinformation

Sveriges lagstiftning om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Riksdagen erkände de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken 2000. Sverige anslöt sig till Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna och europeisk språkstadga om landsdels- och minoritetsspråk. Sverigefinnar och tornedalingar erkändes som nationella minoriteter samt finska och meänkieli som nationella minoritetsspråk.
I förarbeten till riksdagens erkännande definierades kriterier för vad som utgör en nationell minoritet i Sverige. Nationella minoriteter är grupper som uppvisar en egen religion, språk, kultur och traditioner, samt med strävan att upprätthålla sin identitet, och med historiska band med och i Sverige.

Sverigefinnar och finska
Finska har talats i Sverige i åtminstone 600 år. Norra Sverige har historiskt språkligt varit främst finskspråkigt och samiskspråkigt innan kolonisationen av Sverige. Skogsfinnar vidarebosattes till Sverige under 1600-talet. Under 1939-1944 evakuerades mellan 70 000 – 80 000 finska krigsbarn till Sverige. Under 1968-1971 flyttade över 112 000 finnar till Sverige för att arbeta. i dag har mer än 700 000 personer i Sverige finsk bakgrund.

Tornedalingar och meänkieli
Meänkieli och språkets olika varieteter talas av tornedalingar, kväner och lantalaiset. Meänkieli är ett finsk-ugriskt språk med en stark muntlig tradition, och som delar nära likheter med det finska språket. Talare av meänkieli har under 1800-1900-talen upplevt en repressiv och skadlig språkpolitik, diskriminering och rasism som inneburit assimilering, språkförlust och språkdöd. Det finns ett akut behov av språkrevitalisering och ytterligare ansträngningar att utveckla språkets grammatik och ordförråd.
Sverigefinnar och tornedalingar i UPR
Rekommendationer i tidigare granskningscykler
Tid kvar till granskningen av Sverige
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Arrangörer

Minoritetslyftet
Minoritetslyftet är en social konsultfirma som stöttar civilsamhället och offentlig sektor i det praktiska genomförandet av Sveriges internationella åtaganden samt lagstiftning om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Målsättningen är att öka medvetenheten och kunskapen om rättigheter för nationella minoriteter i Sverige.

Met Nuoret
Met Nuoret – Tornedalingarnas Ungdomsförbund grundades 2014. Met Nuoret är en organisation för barn och unga som känner en samhörighet med meänkieli samt kulturen och historien i det traditionella språkområdet. Met Nuoret stödjer identiteten, språket och kulturen hos unga tornedalingar, kväner och lantalaiset och fungerar som en politiskt oberoende röst för barn och unga i den svenska minoritetspolitiken.

Sverigefinska ungdomsförbundet
Sverigefinska ungdomsförbundet grundades 1993. Organisationen vänder sig till sverigefinska barn och unga, och fungerar även som ett förbund för sverigefinska ungdomsorganisationer i Sverige. Visionen är ett samhälle där sverigefinska barn kan bevara och utveckla sitt minoritetsspråk, kultur och identitet. Det primära ändamålet är att stödja sverigefinska barns delaktighet genom att fungera som minoritetsbarns och ungas röst i den svenska minoritetspolitiken.

Fonden för mänskliga rättigheter
MR-Fonden är en stiftelse som bildades 1991 av en rad MR-organisationer. Sedan 2008 är Sensus Studieförbund huvudman för fonden. MR-Fondens uppdrag är att med den internationella rätten främja mänskliga rättigheter internationellt och i Sverige. MR-fonden vill stärka rättighetsperspektivet hos statliga och icke-statliga aktörer, och gör detta genom utbildning, internationellt samarbete, påverkan och granskningsarbete.

Sensus studieförbund
Sensus är ett av Sveriges åtta studieförbund som arbetar med folkbildning. Sensus arbetar för existentiell hållbarhet genom att stötta gruppers bildningsprocesser inom livsfrågor, kultur och natur. Sensus verkar för att vidga begränsande normer och överbrygga mellanrum i samhället. Detta gör studieförbundet genom studiecirklar, kulturprogram och annat folkbildningsarbete.
Anmälan till rapportsläppet den 28 april
Mötesinformation
Rapportsläppet sker digitalt på Microsoft Teams. Anmälda deltagare kommer få mötes-ID och lösenord skickade till sin e-post 24 timmar innan rapportsläppet den 28 april, 15.00-16.00.
Kontakt
För ytterligare information, kontakta Dennis Kronholm, Minoritetslyftet, dennis.kronholm@minoritetslyftet.se , tel. +46 (0) 76 418 21 16.
Universal Periodic Review

Om Universal Periodic Review
För att skynda på, stödja och utvidga genomförandet och skyddet av mänskliga rättigheter beslutade FN:s generalförsamling om en ny granskningsmekanism av mänskliga rättigheter som heter Universal Periodic Review. Varje stat deltar i en återkommande granskning vart 4,5 år gällande efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Granskningen sker i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, Schweiz.
Genom granskningen har staterna möjlighet att redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i landet. Alla FN:s medlemsstater kan ställa frågor och ge rekommendationer till de stater som granskas eftersom granskningen bygger på en interaktiv dialog mellan stater. Granskningen grundar sig på en nationell rapport från regeringskansliet, civilsamhällets alternativrapporter och en sammanställning av uppgifter från olika FN-organ.

Foto: upr-info.org
Framåt med rätten i fokus.
Vi stöttar främst kommuner, region och statliga förvaltningsmyndigheter i arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Det kan vara föredragningar om lagen, till andra utredningsåtgärder. Vi är ett socialt företagande som även stöttar enskilda och civilsamhälle i att tillvarata sina rättigheter.

Illustration – Flaggor: Geektown

Ställ en fråga, och få hjälp!
Hos oss kan du fritt ställa enklare juridiska frågor som rör nationella minoriteter och minoritetsspråk. Vi erbjuder olika svarstider: inom en arbetsdag, inom tre arbetsdagar eller, för kostnadsfria frågor, i mån av tid (vanligtvis inom 30 dagar).
Du kan även välja att ställa din fråga utan offentlig publicering. För dig som vill ha ytterligare stöd erbjuder vi telefonuppföljning på ditt juridiska ärende.
Lär dig mer om minoritetslagstiftningen.
Här är Minoritetslyftets kunskapsbank om rättsområdet för nationella minoriteter och minoritetsspråk, inklusive minoritetslagen, Europarådets ramkonvention och språksstadga med kommentarer. Du hittar även en sammanställning av alla minoritetspolitiska mål och riktlinjer i Sveriges kommuner och regioner.

Vi stöttar myndigheter med minoritetslagstiftningen!
Kontakta oss gärn på info@minoritetslyftet.se med idéer, frågor eller önskemål.
Om Minoritetslyftet
Våra tjänster
Kontakta oss
Nyhetsbrev och omvärldsbevakning
GDPR. Genom att trycka på prenumera samtycker du till att vi sparar e-postadressen för utskick. Vi behandlar e-postadressen enligt dataskyddsförordningen. Har du frågor om dina personuppgifter? Skicka e-post till oss på info@minoritetslyftet.se.