Tystade och bortglömda: Människorättsutmaningar för de nationella minoriteter Sverige glömde
Sverige granskas den 5 maj inom Universal Periodic Review i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, Schweiz. En skuggrapport från civilsamhället har för första gången lämnats in till granskningen av Sverige som lyfter situationen med mänskliga rättigheter för de nationella minoriteterna sverigefinnar och tornedalingar, samt den ingripande språkbytesprocessen som möter dessa två minoriteter i Sverige. Sverige har i tidigare cykler av UPR-förfarandet fortfarande inte fått några rekommendationer rörande dessa minoriteter eller minoritetsspråk.
Snabblänkar
Om du vill ha en snabbväg ⤴
Universal Periodic Review
Om Universal Periodic Review
För att skynda på, stödja och utvidga genomförandet och skyddet av mänskliga rättigheter beslutade FN:s generalförsamling om en ny granskningsmekanism av mänskliga rättigheter som heter Universal Periodic Review. Varje stat deltar i en återkommande granskning vart 4,5 år gällande efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Granskningen sker i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, Schweiz.
Genom granskningen har staterna möjlighet att redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i landet. Alla FN:s medlemsstater kan ställa frågor och ge rekommendationer till de stater som granskas eftersom granskningen bygger på en interaktiv dialog mellan stater. Granskningen grundar sig på en nationell rapport från regeringskansliet, civilsamhällets alternativrapporter och en sammanställning av uppgifter från olika FN-organ.
Foto: upr-info.org
Sveriges internationella åtaganden om nationella minoriteter
- Ramkonvention om skydd för nationella minoriteter
- Europeisk språkstadga om landsdels- och minoritetsspråk
- Europakonvention
- Barnkonventionen
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
- Rasdiskrimineringskonventionen
Bakgrundsinformation
Sveriges lagstiftning om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Riksdagen erkände de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken 2000. Sverige anslöt sig till Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna och europeisk språkstadga om landsdels- och minoritetsspråk. Sverigefinnar och tornedalingar erkändes som nationella minoriteter samt finska och meänkieli som nationella minoritetsspråk.
I förarbeten till riksdagens erkännande definierades kriterier för vad som utgör en nationell minoritet i Sverige. Nationella minoriteter är grupper som uppvisar en egen religion, språk, kultur och traditioner, samt med strävan att upprätthålla sin identitet, och med historiska band med och i Sverige.
Sverigefinnar och finska
Finska har talats i Sverige i åtminstone 600 år. Norra Sverige har historiskt språkligt varit främst finskspråkigt och samiskspråkigt innan kolonisationen av Sverige. Skogsfinnar vidarebosattes till Sverige under 1600-talet. Under 1939-1944 evakuerades mellan 70 000 – 80 000 finska krigsbarn till Sverige. Under 1968-1971 flyttade över 112 000 finnar till Sverige för att arbeta. i dag har mer än 700 000 personer i Sverige finsk bakgrund.
Tornedalingar och meänkieli
Meänkieli och språkets olika varieteter talas av tornedalingar, kväner och lantalaiset. Meänkieli är ett finsk-ugriskt språk med en stark muntlig tradition, och som delar nära likheter med det finska språket. Talare av meänkieli har under 1800-1900-talen upplevt en repressiv och skadlig språkpolitik, diskriminering och rasism som inneburit assimilering, språkförlust och språkdöd. Det finns ett akut behov av språkrevitalisering och ytterligare ansträngningar att utveckla språkets grammatik och ordförråd.
Rapportorganisationer
Minoritetslyftet
Minoritetslyftet är en social konsultfirma som stöttar civilsamhället och offentlig sektor i det praktiska genomförandet av Sveriges internationella åtaganden samt lagstiftning om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Målsättningen är att öka medvetenheten och kunskapen om rättigheter för nationella minoriteter i Sverige.
Met Nuoret
Met Nuoret – Tornedalingarnas Ungdomsförbund grundades 2014. Met Nuoret är en organisation för barn och unga som känner en samhörighet med meänkieli samt kulturen och historien i det traditionella språkområdet. Met Nuoret stödjer identiteten, språket och kulturen hos unga tornedalingar, kväner och lantalaiset och fungerar som en politiskt oberoende röst för barn och unga i den svenska minoritetspolitiken.
Sverigefinska ungdomsförbundet
Sverigefinska ungdomsförbundet grundades 1993. Organisationen vänder sig till sverigefinska barn och unga, och fungerar även som ett förbund för sverigefinska ungdomsorganisationer i Sverige. Visionen är ett samhälle där sverigefinska barn kan bevara och utveckla sitt minoritetsspråk, kultur och identitet. Det primära ändamålet är att stödja sverigefinska barns delaktighet genom att fungera som minoritetsbarns och ungas röst i den svenska minoritetspolitiken.
Information
Namn
Silenced and Forgotten: Human Rights Challenges of the National Minorities That Sweden Forgot
Utgivningsår
2024
Språk
Engelska
Organisationer
Minoritetslyftet, Met Nuoret och Sverigefinska ungdomsförbundet.
Författare
Dennis Kronholm
Kalle Kinnunen
Karin Keisu
Rekommendationer och föreslagna frågor till Sverige
Lista med rapportens alla rekommendationer
Om rätten till kultur, språk och minoritetsidentitet
- Påminna Sverige om dess skyldighet enligt ramkonventionen att främja de förutsättningar som är nödvändiga för att sverigefinnar och tornedalingar ska kunna upprätthålla och utveckla sin kultur, samt bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet.
- Vidta mer långtgående åtgärder för att främja finska och meänkieli genom alla nödvändiga praktiska och lagstiftande åtgärder som krävs för att garantera språkens överlevnad i Sverige.
- Vidta beslutsamma, långsiktiga och permanenta åtgärder för att säkerställa tillgången till utbildning på finska och meänkieli.
- Säkerställa att undervisning i nationella minoritetsspråk uppfyller Sveriges internationella åtaganden och möjliggör adekvat språkundervisning, så att eleverna kan uppnå en mogen läskunnighet i språken.
- Säkerställa rätten till effektiva rättsmedel för nationella minoriteter genom att säkerställa rätten att överklaga beslut i skollagen.
Om rätten till jämlikhet och icke-diskriminering
- Göra tillägg till regeringsformen och ge ett uttalat erkännande och skydd av de nationella minoriteterna (sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar) samt av de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch).
- Erkänna förekomsten av språklig diskriminering och uppmärksamma dess konsekvenser för de nationella minoriteternas förutsättningar att upprätthålla sina rättigheter enligt svensk lag.
- Vidta lagstiftningsåtgärder för att avskaffa diskriminering med sikte på nationellt minoritetsspråk.
- Erkänna förekomsten av diskriminering, fördomar och liknande fientlighet mot sverigefinnar, tornedalingar, kväner och lantalaiset i den nya handlingsplanen mot rasism och liknande former av fientlighet.
- Säkerställa rättsstatsprincipen när det gäller rättigheter för nationella minoriteter genom att vidta ytterligare åtgärder för adekvata sanktioner i minoritetslagen.
Om rätten till självbestämmande
- Vidta adekvata åtgärder för fortsatt försoning med tornedalingar och utveckla en handlingsplan i nära samarbete och dialog med minoriteten med syfte att genomföra förslagen i sannings- och försoningskommissionens slutrapport.
- Vidta ytterligare åtgärder gällande en sanning- och försoningskommission för sverigefinnar.
- Vidta ytterligare utredningsåtgärder gällande ett urfolkserkännande av tornedalingar, kväner och lantalaiset i Sverige.
Föreslagna frågor till Sverige
- Överväger Regeringskansliet att inrätta strukturella och återkommande samråd med sverigefinnar och tornedalingar för att möjliggöra effektiv deltagande i likhet med samråden som redan finns på plats för de andra nationella minoriteterna (samer, romer och judar)? Om inte, varför?
- Överväger Sverige att vidta några förberedande åtgärder för att avskaffa språklig diskriminering och utreda nya bestämmelser till diskrimineringslagen rörande nationella minoritetsspråk?
Innehåll
13 rekommendationer
3 tematiska områden
2 frågor
2 nationella minoriteter
Bilagor
Framåt med rätten i fokus.
Vi stöttar främst kommuner, region och statliga förvaltningsmyndigheter i arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Det kan vara föredragningar om lagen, till andra utredningsåtgärder. Vi är ett socialt företagande som även stöttar enskilda och civilsamhälle i att tillvarata sina rättigheter.
Illustration – Flaggor: Geektown
Ställ en fråga, och få hjälp!
Hos oss kan du fritt ställa enklare juridiska frågor som rör nationella minoriteter och minoritetsspråk. Vi erbjuder olika svarstider: inom en arbetsdag, inom tre arbetsdagar eller, för kostnadsfria frågor, i mån av tid (vanligtvis inom 30 dagar).
Du kan även välja att ställa din fråga utan offentlig publicering. För dig som vill ha ytterligare stöd erbjuder vi telefonuppföljning på ditt juridiska ärende.
Lär dig mer om minoritetslagstiftningen.
Här är Minoritetslyftets kunskapsbank om rättsområdet för nationella minoriteter och minoritetsspråk, inklusive minoritetslagen, Europarådets ramkonvention och språksstadga med kommentarer. Du hittar även en sammanställning av alla minoritetspolitiska mål och riktlinjer i Sveriges kommuner och regioner.
Vi stöttar myndigheter med minoritetslagstiftningen!
Kontakta oss gärn på info@minoritetslyftet.se med idéer, frågor eller önskemål.
Om Minoritetslyftet
Våra tjänster
Kontakta oss
Nyhetsbrev och omvärldsbevakning
GDPR. Genom att trycka på prenumera samtycker du till att vi sparar e-postadressen för utskick. Vi behandlar e-postadressen enligt dataskyddsförordningen. Har du frågor om dina personuppgifter? Skicka e-post till oss på info@minoritetslyftet.se.