Liveuppdatering / 5 maj 2025 – 9.00-12.30
Granskningen av Sverige i MR-rådet
Sverige granskas den 5 maj inom Universal Periodic Review i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, Schweiz. En skuggrapport från civilsamhället har för första gången lämnats in till granskningen av Sverige som lyfter situationen med mänskliga rättigheter för de nationella minoriteterna sverigefinnar och tornedalingar, samt den ingripande språkbytesprocessen som möter dessa två minoriteter i Sverige. Sverige har i tidigare cykler av UPR-förfarandet fortfarande inte fått några rekommendationer rörande dessa minoriteter eller minoritetsspråk.
Snabblänkar
Om du vill ha en snabbväg ⤴
Liveuppdatering / Granskningen av Sverige
Livesändning Universal Periodic Review
Om Universal Periodic Review
Inom FN finns en granskningsmekanism som heter Universal Periodic Review. Varje stat deltar i en återkommande granskning vart 4,5 år gällande efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Granskningen sker i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, Schweiz.
Genom granskningen har staterna möjlighet att redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i landet. Alla FN:s medlemsstater kan ställa frågor och ge rekommendationer till de stater som granskas. Granskningen bygger på en interaktiv dialog mellan stater. Granskningen grundar sig på en nationell rapport från regeringskansliet, civilsamhällets alternativrapporter och en sammanställning av uppgifter från olika FN-organ.
Länk till granskningen (9-12.30)
Framåt med rätten i fokus.
Vi stöttar främst kommuner, region och statliga förvaltningsmyndigheter i arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Det kan vara föredragningar om lagen, till andra utredningsåtgärder. Vi är ett socialt företagande som även stöttar enskilda och civilsamhälle i att tillvarata sina rättigheter.
Foto: iconicbestiary/freepik
Din verktygslåda för att fördjupa dig i lag och praktik.
Här är Minoritetslyftets kunskapsbank om rättsområdet för nationella minoriteter och minoritetsspråk, inklusive minoritetslagen, Europarådets ramkonvention och språksstadga med kommentarer.
Du hittar även en sammanställning av alla minoritetspolitiska mål och riktlinjer i Sveriges kommuner och regioner.
Ställ en fråga, och få hjälp!
Hos oss kan du fritt ställa juridiska frågor som rör nationella minoriteter och minoritetsspråk. Till skillnad från en uppföljningsmyndighet lämnar Minoritetslyftet även råd i enskilda fall.
Som privatperson kan du ställa din fråga kostnadsfritt, om vi får publicera frågan och svaret på vår hemsida (såklart utan personuppgifter och exakta detaljer). Du kan även mot avgift ställa din fråga utan offentlig publicering. Det fasta arvodet för företag och myndigheter är 1 000 kr exkl. moms.
Svarstiden är längst 30 dagar. Du kan även mot avgift få expressvar (ca 48 timmar).
Din vägvisare till nationella minoriteters rättigheter.
Kontakta oss gärna på info@minoritetslyftet.se med idéer, frågor eller önskemål.
Om Minoritetslyftet
Våra tjänster
Dag Hartelius, kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet, har ordet.
Minoritetslyftet, Sverigefinska ungdomsförbundet och Met Nuoret fick möjlighet tillsammans med övriga civilsamhälle att föra dialog på Utrikesdepartementet i april om vår skuggrapport.
Länk till vår skuggrapport om finska och meänkieli, samt människorättssituationen för sverigefinnar och tornedalingar finns högre upp på denna sida.
Sverige berättar att man inrättade ett nytt institutet för mänskliga rättigheter den 1 januari 2022.
MR-institutet har bland annat lyft behovet av fortsatt försoning med tornedalingar, lantalaiset och kväner.
Länk till MR-institutets faktablad finns här:
https://mrinstitutet.se/wp-content/uploads/2025/02/Factsheet_Truth-and-reconciliation-comission.pdf
Sverige lyfter att man fortsätter arbetet mot diskriminering och hatbrott på etnisk grund, t.ex. mot antisemitism. Hartelius lyfter även Sveriges arbete med jämlikhet för nationella minoriteter och urfolk.
Sveriges arbete för att stärka mänskliga rättigheter innebär bland annat att bygga effektiva institituoner, stödja offentlig sektor i arbetet, och stödja civilsamhällets organisering.