FÖRFATTNINGSSAMLING

Minoritetspolitiska mål och riktlinjer i Sveriges kommuner och regioner

Bakgrund

Minoritetslyftet är ett socialt företag som vill fungera som en vägvisare i arbetet med nationella minoriteters rättigheter.

Därför har vi skapat den här databasen som stöd för kommuner och regioner, men även för att informera nationella minoriteter om den egna kommunens och regionens arbete med deras mänskliga rättigheter.

Bild: Kungliga Biblioteket

Sverigefinnar, tornedalingar, samer, judar och romer är nationella minoriteter i Sverige. Samer är även ett urfolk i Sverige. Finska, meänkieli, samiska, jiddisch och romani čhib är nationella minoritetsspråk i Sverige. Det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.

Genomförandet av de nationella minoriteternas rättigheter kan delas in i olika områden: grundskydd som omfattar samtliga nationella minoriteter och minoritetsspråk i samtliga kommuner och regioner, förstärkt skydd för kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområde för finska, samiska och/eller meänkieli. Även urfolksrätt, romsk inkludering och stärkt judiskt liv bedrivs inom rättsområdet.

Minoritetspolitiska mål och riktlinjer

Kommuner och regioner är skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete (5 b § minoritetslagen). Ändamålet är att skapa ett systematiskt, hållbart och långsiktigt arbete i genomförandet av de nationella minoriteternas rättigheter.

Under våren 2025 begärde Minoritetslyftet ut mål och riktlinjer som allmän handling från Sveriges kommuner och regioner. 65 % av Sveriges kommuner och regioner har antagna mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

  • 52 % av landets 21 regioner har antagit mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. 11 regioner har antagna mål och riktlinjer, 2 regioner har vissa mål – men som inte är heltäckande och 8 regioner har inte antagit mål och riktlinjer.
  • 67 % av landets 290 kommuner har antagit mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. 194 kommuner har antagna mål och riktlinjer, 6 kommuner har vissa mål – men som inte är heltäckande och 90 kommuner har inte antagit mål och riktlinjer.

Nedan finns en interaktiv karta över förekomsten av mål och riktlinjer i Sveriges kommuner. Alla svar finns samlade nedan i en författningssamling. Längst ned finns även anmärkningar på en del kommuner och regioner. Använd snabblänkarna för att hitta kommuner och regioner efter län. Kontakta info@minoritetslyftet.se vid frågor om kartläggningen.

Mål och riktlinjer

Kommentarer

Aneby kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen hänvisar till strategisk plan för en hållbar utveckling 2024-2027 och avsnittet om människors lika värde här. Styrdokumentet nämner inte nationella minoriteter.

Askersunds kommun

Askersunds kommun har en riktlinje för arbetet med nationella minoriteter här Styrdokumentet är ofullständigt, och dubbelreglerar lagen i flera delar och intar i övrigt en passiv inställning. Ändamålet med lagbestämmelsen är att kommunen ska ta aktiv ställning till minoritetspolitiken i kommunen. Styrdokumentet saknar helt mål om förskola och skola.

Avesta kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen svarar att de arbetar systematiskt med frågan och bevakar minoritetsspråken med syfte att inte diskriminera någon. I ett senare svar skriver kommunen att ambitionen finns att involvera mål och riktlinjer för kommunens minoritetspolitiska arbete i mål- och budgetdokumentet för 2026-2028.

Bergs kommun

Bergs kommun har en riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av samiskt språk och kultur här Kommunen behandlar enbart arbetet med förvaltningsområdet för samiska och samers rättigheter. Det finns inga antagna mål för arbetet med grundskyddet, och övriga nationella minoriteter och minoritetsspråk. Styrdokumentet får därför anses vara ofullständigt.

Botkyrka kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Tidigare mål och riktlinjer för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk löpte ut i juni 2025 här Kommunen meddelar 2026-01-02 att översynsarbete pågår. Ambitionen är att ta fram ett mer aktuellt och ändamålsenligt styrdokument som bättre svarar mot dagens behov och förutsättningar. Kommunen kan i nuläget inte ge någon tydlig tidsplan.

Ekerö kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen svarar den 5 maj 2025 att de skyndsamt påbörjar arbete med att ta fram mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Eksjö kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen hänvisar till kommunprogrammet 2024-2027 här och svarar att kommunprogrammet gäller för alla. Styrdokumentet nämner inte nationella minoriteter.

Emmaboda kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen svarar att man vidtagit förberedande steg för att i framtiden påbörja arbetet.

Eskilstuna kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen bereder ny policy för social hållbarhet och i utkastet till förslag nämns nationella minoriteter och övergripande mål för det arbetet. Det finns planer på att konkretisera de övergripande målen genom en anvisning eller riktlinje.

Flens kommun

Kommunen har inget samlat styrdokument med mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Utgångspunkten är hållbarhetsprogrammet 2030 här där arbetet med nationella minoriteter utgår ifrån det övergripande målet (mål 10 – minskad ojämlikhet) som formulerar att: ”Kommunorganisationen arbetar systematiskt för att stärka de nationella minoriteternas delaktighet och inflytande samt öka kunskaperna om deras rättigheter. Kommunen uppmärksammar särskilt de nationella minoriteternas språk och kultur.”. Målet framgår även i kulturplan 2022-2025 här, och i biblioteksplan 2022-2025 här behandlas att de nationella minoritetsspråken ska finnas representerade i bibliotekens egna mediebestånd. Målen och riktlinjerna är ofullständiga, eftersom kommunen inte tar ställning till arbetet inom förskola, skola och omsorgen.

Forshaga kommun

Det finns ett styrdokument som heter mål och riktlinjer för nationella minoriteter och minoritetsspråk i Forshaga kommun här som är beslutad av kommunledningsgruppen. Trots att styrdokumentet till sitt innehåll fyller de flesta krav som ställs så kan det ändå inte anses fungera som mål och riktlinjer eftersom det är förvaltningen (kommunledningsgruppen) som beslutat om styrdokumentet. I 5 b § minoritetslagen framkommer att kommuner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Det är de förtroendevalda som antar mål för kommunens politik, inte tjänstemännen. Ändamålet med lagbestämmelsen är att de förtroendevalda ska ta aktiv ställning till de nationella minoriteternas rättigheter. Det lägsta kravet som då måste ställas är att dokumentet åtminstone har beslutats i kommunstyrelsen och av de förtroendevalda.

Hudiksvalls kommun

Det finns riktlinjer för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk beslutade av kommundirektören den 28 oktober 2019 här Det kan inte anses fungera som mål och riktlinjer i lagens mening eftersom en tjänsteman beslutat om styrdokumentet. I 5 b § minoritetslagen framkommer att kommuner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Det är de förtroendevalda som antar mål för kommunens politik, inte tjänstemännen. Ändamålet med lagbestämmelsen är att de förtroendevalda ska ta aktiv ställning till de nationella minoriteternas rättigheter. Det lägsta kravet som då måste ställas är att dokumentet åtminstone har beslutats i kommunstyrelsen och av de förtroendevalda.

Härjedalens kommun

Härjedalens kommun har en riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av samiskt språk här Kommunen behandlar enbart arbetet med förvaltningsområdet för samiska och samers rättigheter. Det finns inga antagna mål för arbetet med grundskyddet, och övriga nationella minoriteter och minoritetsspråk. Styrdokumentet får därför anses vara ofullständigt.

Högsby kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen har tillsammans med Länsstyrelsen påbörjat arbete som kan leda fram till ett styrdokument utifrån lagstiftningen.

Karlskrona kommun

Nationella minoriteter behandlas i hållbarhetsprogrammet här och i en strategi för social mångfald här Hållbarhetsprogrammet löpte ut den 31 december 2025, och strategin för social mångfald löper ut den 3 mars 2026. Kommunen formulerar inte mål utan gör ställningstaganden. Av dessa ställningstaganden framgår att kommunnen ska ta fram riktlinjer för nationella minoriteter, ge minoriteterna inflytande och säkerställa att information om nationella minoriteters rättigheter finns på kommunens hemsida samt i verksamheter som skola och omsorg. Kommunen tar inte i tillräcklig hög utsträckning aktiv ställning till minoritetspolitiken. Mål saknas, och riktlinjerna är ofullständiga.

Knivsta kommun

Knivsta kommun har inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen svarar att kommunstyrelsen i verksamhetsplanen för 2025 har beslutat om följande nämndmål: ”identifiera och formulera mål för kommunens arbete med nationella minoriteter, där fokus ligger på rättigheter, inflytande och bevarande av språk och kulturarv”.

Krokoms kommun

Ny strategi för arbetet med samiskt förvaltningsområde är anmäld för beslut i kommunstyrelsen. Det finns inga antagna mål för arbetet med grundskyddet, och övriga nationella minoriteter och minoritetsspråk. Strategin som löpte ut 2020 finns här

Kumla kommun

Kumla kommun hänvisar til ett styrdokument med mål och riktlinjer för nationella minoriteter och minoritetsspråk här Styrdokumentet dubbelreglerar lagtexten och saknar helt mål och riktlinjer.

Köpings kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Tidigare handlingsplan behandlade enbart arbetet med förvaltningsområdet för finska, och löpte ut den 31 december 2023 här

Lidköpings kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen bereder mål och riktlinjer, och kommunfullmäktige kommer besluta om dessa på sitt första sammanträde efter sommaren.

Lindesbergs kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Tidigare mål och riktlinjer för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk löpte ut den 31 december 2025 här

Ljusnarsbergs kommun

Ljusnarsberfs kommun har i kommunstyrelsen antagit mål och riktlinjer för arbetet med nationella minoriteter här Styrdokumentet är ofullständigt, och dubbelreglerar lagen i flera delar och intar i övrigt en passiv inställning. Ändamålet med lagbestämmelsen är att kommunen ska ta aktiv ställning till minoritetspolitiken i kommunen.

Lycksele kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen bereder ny handlingsplan för arbetet med samiskt förvaltningsområde som kommer beslutas i kommunfullmäktige under hösten 2025. Tidigare handlingsplan som löpte ut 2022 finns här

Malå kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen bereder ny plan för nationella minoriteter. Planen är skickad på remiss och kommer fastställas under året. Tidigare minoritetspolitisk handlingsplan löpte ut 2022 och finns här

Markaryds kommun

Det finns en riktlinje för Markaryds kommuns minoritetspolitiska arbete här Trots att styrdokumentet till sitt innehåll fyller alla de krav som ställs så kan det ändå inte anses fungera som mål och riktlinjer eftersom det är en förvaltning (arbete- och välfärdsförvaltningen) som beslutat om styrdokumentet. I 5 b § minoritetslagen framkommer att kommuner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Det är de förtroendevalda som antar mål för kommunens politik, inte tjänstemännen. Ändamålet med lagbestämmelsen är att de förtroendevalda ska ta aktiv ställning till de nationella minoriteternas rättigheter. Det lägsta kravet som då måste ställas är att dokumentet åtminstone har beslutats i kommunstyrelsen och av de förtroendevalda.

Mönsterås kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen bereder mål och riktlinjer och att dessa beslutas på kommunfullmäktiges sammanträde i september. I dag finns enskilda mål och riktlinjer i olika styrdokument som personalpolitiskt program och flaggpolicy.

Nässjö kommun

Nässjö kommun har en riktlinje för arbetet med nationella minoriteter här Styrdokumentet är ofullständigt, och saknar hel mål för kommunens minoritetspolitiska arbete. Ändamålet med lagbestämmelsen är att kommunen ska ta aktiv ställning till minoritetspolitiken i kommunen.

Ronneby kommun

Ronneby kommun har i hållbarhetsstrategin för 2022-2025 här ett övergripande mål om att nationella minoriteter ska få tillgång till information och involveras i frågor som specifikt berör dem. Dessa mål är inte heltäckande, och det finns inga riktlinjer för arbetet. Kommunen svarar att kommunledningsförvaltningen i sin handlingsplan har som åtgärd att arbeta fram ytterligare mål och riktlinjer för arbetet med nationella minoriteter.

Sollefteå kommun

Det finns en anvisning för Sollefteå kommuns arbete med nationella minoriteter här Trots att styrdokumentet till större del fyller de krav som ställs finns tre uppenbara brister. För det första saknar styrdokumentet giltighetstid, för det andra saknar dokumentet diarienummer och för det tredje så är styrdokumentet beslutat av kommundirektören. Det kan inte anses fungera som mål och riktlinjer i lagens mening när en tjänsteman beslutat om styrdokumentet. I 5 b § minoritetslagen framkommer att kommuner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Det är de förtroendevalda som antar mål för kommunens politik, inte tjänstemännen. Ändamålet med lagbestämmelsen är att de förtroendevalda ska ta aktiv ställning till de nationella minoriteternas rättigheter. Det lägsta kravet som då måste ställas är att dokumentet åtminstone har beslutats i kommunstyrelsen och av de förtroendevalda.

Strömsunds kommun

Strömsunds kommun har ett minoritetspolitiskt program här Kommunen behandlar enbart samer och samiska och nämner inte övriga nationella minoriteter och minoritetsspråk vid namn. Ännu mindre framkommer mål och riktlinjer för arbetet med grundskyddet. Eftersom styrdokumentet enbart behandlar arbetet med förvaltningsområdet för samiska får styrdokumentet anses vara ofullständigt.

Upplands-Bro kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Tidigare handlingsplan för arbetet med nationella minoriteter löpte ut den 31 december 2024 här Det framkommer inte att kommunen skulle sett över, reviderat eller förlängt handlingsplannen innan utsatt datum. Alltså har kommunen inte tagit aktiv ställning till de nationella minoriteters rättigheter.

Upplands Väsby kommun

Upplands Väsby anger på kommunens hemsida att minoritetspolitiska mål och riktlinjer sedan 22 april 2025 ingår i Strategi för ett tryggt och socialt hållbart Upplands Väsby här (2.2 Demokrati och deltagande, 2.2.4 Upplands Väsby kommun säkerställer nationella minoriteters rättigheter). Kommunen hänvisar i styrdokumentet till den lagstiftning som styr kommunen, men sätter i stora drag inte upp mål för sitt utvecklingsarbete. De mål som indirekt kan utläsas är att: 1. Upplands Väsby kommuns medarbetare och förtroendevalda har kunskap om nationella minoriteters rättigheter samt kommunens skyldigheter, 2. De nationella minoriteterna känner sig väl bemötta och respekterade i kontakten med kommunen. Nationella minoriteter pekas ut som särskilda målgrupper att beakta gällande kultur- och fritidsliv, ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa samt suicidprevention. Detta styrdokument får gällande sin utformning anses vara ofullständigt för att formulera mål och riktlinjer för kommunens minoritetspolitiska arbete.

Uppsala kommun

Kommunen har inget samlat styrdokument med mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Utgångspunkten är kommunstyrelsens verksamhetsplan 2026-2028 här Tidigare har kommunstyrelsen beskrivit sitt grunduppdrag och därefter formulerat nämndmål och nämndens åtgärder. I verksamhetsplanen för 2026-2028 har Uppsala kommun tagit bort samtliga nämndmål och nämndens åtgärder om nationella minoriteter. I stället har en beskrivning av kommunstyrelsens grunduppdrag utvecklats. Trots att tidigare ordning med nämndmål fick anses till sitt innehåll vara ofullständigt för att formulera kommunens minoritetspolitiska mål och riktlinjer så innebär förändringen i verksamhetsplanen 2026-2028 att kommunen inte längre har uppsatta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Tidigare uttrycktes under nämndmål N1.3 att ”Uppsala kommun ska arbeta för att ligga i framkant i Sverige när det gäller det minoritetspolitiska arbetet.”. Detta har försvunnit i verksamhetsplanen 2026-2028.

Växjö kommun

Växjö kommun har en plan för lika villkor här som behandlar nationella minoriteters rättigheter. I planen pekas nationella minoriteters rättigheter ut som ett utvecklingsområde. Kommunen dubbelreglerar kortfattat i fyra punkter lagstiftningen (information om rättigheter, ge inflytande, skydda och främja minoritetsspråken samt främja minoriteternas möjlighet att utveckla sin kultur). Inga mål framkommer för arbetet, inga riktlinjer framkommer för arbetet, de nationella minoriteterna och minoritetsspråken nämns inte ens vid namn. Styrdokumentet är ofullständigt och intar i övrigt en passiv inställning. Ändamålet med lagbestämmelsen är att kommunen ska ta aktiv ställning till minoritetspolitiken i kommunen genom mål och riktlinjer.

Åre kommun

Åre kommun har en strategi för minoritetsarbetet här Kommunen behandlar enbart samer och samiska och nämner inte övriga nationella minoriteter och minoritetsspråk vid namn. Ännu mindre framkommer mål och riktlinjer för arbetet med grundskyddet. Eftersom styrdokumentet enbart behandlar arbetet med förvaltningsområdet för samiska får styrdokumentet anses vara ofullständigt.

Östersunds kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Tidigare riktlinje för nationella minoriteter löpte ut den 24 augusti 2023 här Bakgrundsrapporten till riktlinjen gäller tillsvidare här, men om inte riktlinjen längre är gällande måste även bakgrundsrapporten anses ha förfallit.

Östhammars kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen bereder ny plan för nationella minoriteter och minoritetsspråk 2026-2029. Planen är skickad på remiss och kommer beslutas i kommunfullmäktige i december 2025. Tidigare mål och riktlinjer för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk löpte ut 2019 och finns här

Överkalix kommun

För tillfället finns inget gällande styrdokument som behandlar nationella minoriteter. Kommunen har påbörjat arbete med att ta fram mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Region Jämtland Härjedalen

Regionen svarar att arbetet med samiska utvecklingsfrågor är integrerade i regionens ordinarie styrning och övergripande styrdokument. Det finns inga mål och riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet. Regionen har tillsammans med andra regioner antagit mål och riktlinjer för samisk hälsa 2020-2030 som går att läsa här Målen och riktlinjerna är inte heltäckande för det minoritetspolitiska arbetet.

Framåt med rätten i fokus.

Vi stöttar främst kommuner, region och statliga förvaltningsmyndigheter i arbetet med nationella minoriteters rättigheter. Det kan vara föredragningar om lagen, till andra utredningsåtgärder. Vi är ett socialt företagande som även stöttar enskilda och civilsamhälle i att tillvarata sina rättigheter.

Illustration – Flaggor: Geektown

Illustration: iconicbestiary, freepik

Ställ en fråga, och få hjälp!

Hos oss kan du fritt ställa juridiska frågor som rör nationella minoriteter och minoritetsspråk. Till skillnad från en uppföljningsmyndighet lämnar Minoritetslyftet även råd i enskilda fall.

Som privatperson kan du ställa din fråga kostnadsfritt, om vi får publicera frågan och svaret på vår hemsida (såklart utan personuppgifter och exakta detaljer). Du kan även mot avgift ställa din fråga utan offentlig publicering. Det fasta arvodet för företag och myndigheter är 1 000 kr exkl. moms.

Svarstiden är längst 30 dagar. Du kan även mot avgift få expressvar (ca 48 timmar). 

Är du en...

Tillval

Samtycke

7 + 8 =

Lär dig mer om minoritetslagstiftningen.

Här är Minoritetslyftets kunskapsbank om rättsområdet för nationella minoriteter och minoritetsspråk, inklusive minoritetslagen, Europarådets ramkonvention och språksstadga med kommentarer. Du hittar även en sammanställning av alla minoritetspolitiska mål och riktlinjer i Sveriges kommuner och regioner.

Vi stöttar myndigheter med minoritetslagstiftningen!

Kontakta oss gärn på info@minoritetslyftet.se med idéer, frågor eller önskemål.

Om Minoritetslyftet

Våra tjänster

Kontakta oss

Nyhetsbrev och omvärldsbevakning

GDPR. Genom att trycka på prenumera samtycker du till att vi sparar e-postadressen för utskick. Vi behandlar e-postadressen enligt dataskyddsförordningen. Har du frågor om dina personuppgifter? Skicka e-post till oss på info@minoritetslyftet.se.